Flera nya bandyhallar på gång - strategiskt mål snart uppnått

Det byggs allt fler inomhusarenor för bandy i Sverige. I enlighet med Svenska bandyförbundets övergripande strategidokument Strategi 2025 så närmar sig nu målet 25 nya bandyhallar till år 2025. Några av anledningarna till den positiva trenden är att folkhälsan blir allt viktigare ur både ett samhällsperspektiv och ur ett familjeperspektiv, samt den positionering som Svenska Bandyförbundets anläggningskommittee antagit i sin långsiktiga strategi.

Det blåser medvind för byggandet av inomhushallar för bandy i Sverige just nu. I bland annat Falun och Kungälv jobbar klubbarna tillsammans med kommunen och leverantörer och där Svenska Bandyförbundets anläggningskommitté fungerar som ett bollplank för involverade parter.

– Möjligheterna är goda att påverka så att hallar byggs och arenor uppdateras. Folkhälsa, barn- och ungdomsverksamhet för flickor och pojkar är tunga argument och vi betonar även kulturen med att åka skridskor och spela bandy, säger Lars Wennerholm, ansvarig för anläggningsfrågor på Svenska Bandyförbundet.

– Vi jobbar strategiskt med att positionera idén om inomhusarenor för skridskor och bandy. Vi ser också att folkhälsan är mer i ropet än tidigare, i spåren av pandemin. Att åka skridskor är ett sätt att umgås för familjen och vi får ideligen rapporter från arenor där det slås besöksrekord vid Allmänhetens Åkning. Anläggningskommittén har, trots pandemin, lyckats jobba vidare för uppdateringar av befintliga konstfrusna arenor samt nya inomhusarenor, fortsätter Lars Wennerholm.

Medveten positionering och metod

I anläggningskommittén pågår ett idogt arbete att upprätta kontakt och föra dialog med klubbar och kommuner. Intresset från klubbar är naturligtvis stort men kommunernas positiva inställning har delvis varit en överraskning. Just nu satsas det mer än 1 miljard kronor av kommunala medel på isanläggningar.

– Arbetsmetoden är att knyta nära kontakter med aktuella klubbar och vi bidrar bland annat genom att genomföra work shops där målet är att få fram en gemensam syn för klubbarna vad man vill uppnå med en inomhusarena, säger Lars Wennerholm.

– Vårt företagsnätverk Arenapartner består av elva företag som aktivt jobbar med att utveckla arenor. I nätverket och anläggningskommittén samlas erfarenhet och kunskap som också är intressant och värdefullt för klubbar och kommuner. Här finns spetskompetens inom frågor som energibesparing, miljö, belysning, gestaltning, drift och konstruktioner. Vi kan hjälpa till och säga vad man ska göra och vad man inte ska göra, fortsätter Lars Wennerholm.

– Dessutom lär vi oss saker under resans gång. Det kan vara detaljer som hur stora omklädningsrummen bör vara eller hur publiken smidigt tar sig in och ut. Det finns en bred erfarenhet av hur eller vem man ska kontakta och föra dialog med inom kommuner och dess olika nämnder, säger Wennerholm.

18 hallar blir snart 24

Resultatet av arbetet kan ses i olika delar av landet. De senaste tillskotten är Katrineholm, Söderhamn och Tingvalla i Karlstad. Den senare är norra Europas största inomhushall för issporter. Mycket imponerande är också Arena Billingen i Skövde där man har byggt ett tak över en befintlig arena. En lösning som anläggningskommitteen hoppas att fler kommer att anamma. En uppblåsbar hall, en så kallad Aerodome, diskuteras bland annat i Skutskär. Arenorna i Smedjebacken och Västanfors har fått nya kylaggregat och Köping och Grängesberg står näst på tur.

I Göteborg invigs hallen i Ruddalen under hösten 2022. I Bollnäs räknar man med premiärspel med annandagsderby mot Edsbyn i år i sin nya hall. Hallbygget i Mölndal startar under 2022 och markarbeten i Motala drar i gång 2022. I Falun pågår lokal projektering med ambitionen att sätta spaden i marken under året och byggstarten i Kungälv beräknas till 2023. Dessutom pågår halldiskussioner i Spånga, Norrtälje, Ronneby, Norrköping, Gustavsberg, Helenelund, Sjöaremossen (Frillesås), Uppsala, Sundsvall, Ljusdal och Kalix med flera.

Positiv utveckling på flera områden

Utvecklingen går också framåt inom energi och miljö, där man hoppas kunna dra nytta av den nya tekniken i de nya hallarna även i de gamla som behöver uppdateras. Det kan bland annat handla om att taken kan utnyttjas för solenergi.

Det är inte bara anläggningskommittén som är involverad i arbetet med att etablera fler och nya hallar. Per-Anders Gustafsson, ordförande i Svenska Bandyförbundet, och vice ordförande Jesper Kärrbrink följer arbetet på nära håll och ser dess positiva effekter även på andra plan.

– Bandyfamiljen blir större både på landsbygden och i storstäderna och flera hallar innebär att intresset för bandy även ökar i media. Vi bygger en plattform för en spännande framtid, säger Jesper Kärrbrink.

– Inomhushallarna ger oss en möjlighet att tidigt få ett större intresse för skridskoåkning och bandy. Vi har redan idag en fin utveckling med Bandykul och Skridskokul för de yngsta samt att allt fler tjejer spelar. Nu kan rekryteringen bli ännu bättre, säger Per-Anders Gustafsson, ordförande i Svenska Bandyförbundet.

–Ja, fler inomhushallar innebär att fler individer kan välja och utöva issporter som konståkning, hastighetsåkning, motionsåkning, allmänhetens åkning och bandy i framtiden, oberoende av klimatet, avslutar Lars Wennerholm.

Text: Lasse Nordström

Anläggningskommittén