Så förvandlas svensk barn- och ungdomsidrott: "Tävlar på nya sätt"

Det ska vara roligt att tävla – Det är nog alla överens om. Kopplat till det kommer Riksidrottsförbundet under våren ha fokus på barn och ungdomars tävlande. – Tävlingsmomentet är en viktig del av idrotten för att ha roligt och utvecklas. Vi vill prata mer om missförstånd och möjligheter när det kommer till barn och ungdomars tävlande, säger Malin Träff, talesperson inom barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet.

Varför är det viktigt att lyfta barns tävlande?

– Jag får en del frågor varför barn och ungdomar inte får tävla längre. Men så är det ju inte. Det kan bero på att vi tävlar på nya sätt mot när dagens vuxna var unga och att de inte känner igen sig. Jag tror att vi behöver ta tillbaka ordet tävla och vad tävling är, säger Malin Träff.

Utifrån forskning vet vi – att det som tävlandet ger i just den stunden – är bland det viktigaste med idrottande för många barn

– Tävlingsmomentet är viktigt för många barn och ungdomar oavsett ålder och idrott, men det handlar mycket om tävlandet i stunden. Som att kämpa hårt, använda kroppen, utmana och utmanas och att uppleva spänning tillsammans med andra.

Bra sätt att tävla är alltså en viktig och central del av idrotten.

– Tävlandet ska ge positiva upplevelser från idrotten oavsett vilken nivå du tävlar på. Det vi ser i forskning är att tävlande på fel sätt kan påverka barn negativt. Det kan bidra till att barn och ungdomar far illa eller att de slutar idrotta.

Vad kan det vara?

– Idrott ska inte präglas av stress och press. Det kan handla om att barn blir stressade över risken att bli bortvalda eller inte uttagna.

– Om det skapas en miljö där barn är rädda för att göra fel eller tappa sin plats i gruppen är det inte heller bra för utvecklingen. Det kan säkert många vuxna känna igen sig i också.

Vad vill vi lyfta genom att sätta fokus på barns tävlande?

– Att bra tävling för barn handlar om långsiktig utveckling, inte om kortsiktiga resultat.

Att barn har roligt innebär oftast inte att de springer runt och skrattar.

– Jag tror många vuxna känner igen sig i att det är roligt att ta i och kämpa. Att lyckas med något du inte trodde du skulle klara av. Det gillar barn också.

– Vi måste bredda förståelsen för vad unga själva tycker är roligt. De tycker det är roligt att få känna hur de utvecklas, göra framsteg och den härliga känslan som det ger.

Idag har de flesta idrotterna ändrat formen för hur de tävlar. Det kan exempelvis vara färre spelare på mindre planer eller lägre nät.

– Genom lag- och bollidrotternas förändringar får man fler passningar, skott och avslut. Barnen får spela mer och oftare en känsla av att lyckas. Det blir roligare och bättre förutsättningar för deras utveckling.

– I många individuella idrotter i dag tävlar barn och ungdomar fler gånger under samma tävling. Genom det skapas det mer aktivitet och de slipper långa väntetider. De tränar även mer på själva tävlandet och bli bra på det.

Mycket har förändrats i samhället de senaste tjugo åren – och framför allt mot förra sekelskiftet när idrottsrörelsen växte fram i Sverige.

– Då skapades idrott av vuxna män för vuxna män i ett samhälle som såg helt annorlunda ut. Vi stoppade in barnen i det systemet. Det blev ett elitidrottstänk för vuxna som även lades på barnen, säger Malin Träff och fortsätter:

– I dag vet vi mycket om barns utveckling och lärande och vi vet att det inte blev bra för barnen. Vi behöver tänka att det är vi som ska finnas för barnen, det är inte barnen som ska finnas för oss.

Så, vad svarar vi dem som säger att barn inte får tävla idag?

– Ofta handlar det resonemanget om tabeller och rankinglistor, som i dag är sällsynt för de under tolv år. Tabellerna handlar ju inte om tävlingen, utan att rangordna över tid. Jag tänker man ska fråga sig varför man tycker det är viktigt? Är det mitt behov eller barnens?

Malin Träff fortsätter:

– Om den här rankinglistan behövs för att det här barnet ska tycka att det är roligt. Då kanske man ska fundera över om man i stället behöver se över sin verksamhet.

– Vi tävlar mer än någonsin i dag, men kanske inte på samma sätt som vuxna är vana vid från deras uppväxt.

→ Läs mer i RF:s riktlinjer för barn- och ungdomsidrott där riktlinje tre handlar särskilt om glädje och hur man främja den inre drivkraften och den långsiktiga utvecklingen.